En sexåring på dagis.
Sexåringar tycker i allmänhet om att gå på dagis, eftersom han känner behov av ständig kontakt med sina kamrater. Han gillar att delta gemensamt, lagaktiviteter och spel. En del barn som går på förskolor som bara har öppet tre gånger i veckan ser fram emot lektionsdagen.
Situationer är relativt sällsynta, när ett sexårigt barn föredrar att inte skiljas från sina nära och kära, stanna hemma. Orsaken till detta tillstånd är vanligtvis den närmaste miljöns felaktiga inställning till plikten, att tas av barnet - skrämmande med ett dagis eller en brasa, lärare, kollegor. Som ett resultat skadas barnet, eftersom det ofta är svårt att bryta hans negativa inställning till en ny livssituation.
barn sex, sjuåring vill utöka kretsen av sina upplevelser. Om därför situationen som väntar honom presenteras för honom som ett slags framsteg: - du har vuxit upp med det, att gå på dagis, till skolan, då är de positivt inställda till den kommande förändringen. Det beror på våra förslag, om lärande, enligt barnets uppfattning, kommer att vara betungande, tråkigt och tråkigt arbete, eller med äventyr, lära sig och upptäcka nya intressanta saker, möjliggör bättre, djupare förståelse för världen.
Vissa föräldrar är bekymrade över detta, att deras barn inte stöter på inlärningssvårigheter i skolan, de försöker introducera dem till arcanaen av den komplicerade konsten att läsa, skrivande, bokföring. Om barnet själv visar intresse för dessa aktiviteter, om han frågar sina föräldrar om namnen på bokstäverna, försöker läsa inskriptionen på gatan, eller titeln på den nyinkomna boken, låt oss då ge honom ett uttömmande svar, liksom varje fråga. Dock om utbildningen endast ska ske på initiativ av vuxna, utan det minsta intresse från barnets sida, under press, bättre att ge upp det. Korrekt förberedelse av ett barn för att börja skolan handlar inte bara om att lära honom att känna igen bokstäver eller siffror, lägga till eller subtrahera. Det här är en mycket mer komplex fråga.
Om vi vill göra en beräkning, objektivt bedöma våra utbildningsinsatser hittills, ser, om vi har förberett barnet väl för att börja systematiskt lärande, vi måste svara ärligt på en hel rad frågor. Och bland annat:
Har vi på ett tillförlitligt sätt berikat barnets kunskap om den närmare och vidare omgivningen??
Försökte vi att inte lämna obesvarade någon av frågorna vi fick?
Har vi vant dem vid självbetjäning?, vi lärde oss att klä oss själva, tvättning, mat, ta hand om kläder, hålla ordning på leksaker och böcker?
Har vi blivit vana vid att ta kontakt med andra människor?, vi lärde oss att ta hand om småsaker utanför hemmet på egen hand, handla, till exempel tidningar i en kiosk eller matvaror i en närliggande butik?
Vet vårt barn inte bara hur man spelar i harmoni i en grupp av sina kamrater, men kan också bete sig lämpligt i en konfliktsituation, lösa en rättvis och taktfull tvist som uppstår under spelet?
Talar han tydligt och korrekt, hela meningar, utan att göra syntax- och grammatiska fel?
Talar han fritt och djärvt även inför folk, som han träffar för första gången ?
Har ett tillräckligt rikt ordförråd, förstår till fullo termer som t.ex: de, pod, innan, för, bredvid, om en minut, nu, i dag, morgon-, övermorgon, i går, Dagen före igår, nästa vecka, massor, lite osv.
Om vi kan svara ja på alla dessa frågor, menande, att vi har fullgjort vårt föräldraansvar väl, vi har förberett barnet ordentligt för de uppgifter som väntar dem i skolan. Vi kan vara lugna, att han klarar det, kommer inte att stöta på svårigheter, kommer lätt att tillgodogöra sig de kunskaper och färdigheter som tillhandahålls i programmet.
Vi vände gradvis förskolebarnet vid att leka självständigt utan vuxens uppsikt i sandlådan eller på lekplatsen i grannskapet, för shopping i en närliggande kiosk eller lokal butik, men han gick alltid runt i staden under vuxnas vård. Eleven kommer snart att kunna navigera på gatorna på egen hand. Tills vidare kommer han bara gå hemifrån till skolan på egen hand – och tillbaka, men med tiden kommer han att börja göra fler och fler oberoende resor runt i staden. Och du måste förbereda den ordentligt. Lär ut reglerna för säker korsning av vägen, efterlevnad av gällande bestämmelser, försiktighet. Vi måste få det att hända, så att barnet kan korsa även en trafikerad gata utan rädsla, och samtidigt skulle den inte ladda i onödan, han satte inte sig själv i fara.